Varför är elpriserna höga just nu?

Maj 2026 var den näst dyraste majmånaden i Sverige sedan 2022, och sommaren ser ut att gå i samma takt. Vanligtvis är det här lågsäsong med mer sol, mindre uppvärmning och lägre förbrukning. Att priserna ändå biter sig fast på vinternivåer säger en del om hur många saker som drar åt fel håll just nu.

Det som gör den här sommaren extra knepig är att faktorerna inte kommer var för sig, utan alla kommer nu samlat på ett bräde. Endast en av dessa faktorer ensamt hade räckt för att trycka upp priset en bit. Tillsammans skapar de däremot en situation som potentiellt kan hålla i sig en bra bit in på hösten. Här går vi igenom vad som faktiskt händer, varför det spelar roll för din elräkning, och vad du själv kan göra åt saken.

Först och främst: så sätts elpriset egentligen

För att förstå varför sommaren 2026 sticker ut behöver man veta hur priset bestäms från början. Elpriset på den nordiska elbörsen Nord Pool styrs av utbud och efterfrågan med kvartsprisnoteringar som bas. Vind och vatten, som är de billigaste kraftslagen och används först, har låga rörliga kostnader och ligger därför längst fram i kön. Sol och kärnkraft kommer efter, och när allt annat är slutsalt, kliver de dyra fossila kraftverken in och sätter priset för alla.

Det är den sista delen som skapar den riktiga smärtan. När de billiga kraftslagen inte räcker till blir effekten att det dyraste kraftverket avgör priset för hela marknaden. Det är därför ett gaskraftverk någonstans i Europa kan bestämma vad du betalar för el i Sverige en torr, vindstilla sommardag.

Då Sverige är uppdelat i fyra elområden från norr till söder (SE1-SE4) spelar geografin en större roll än i andra europeiska länder. Det finns nämligen gott om billig el i norr och högre efterfrågan i söder, men överföringskapaciteten mellan de tu är begränsad. När elen inte kommer fram eller produceras där den faktiskt behövs stiger priset i de södra områdena. Detta är förklaringen till att elen ofta är dyrare i Skåne än i Norrland, och det är just den här flaskhals-problematiken som blir extra kännbar den här sommaren.

Kärnkraften ligger ovanligt lågt

Flera av de svenska reaktorerna är just nu tillfälligt avstängda för produktion samtidigt. Oskarshamn 3, Forsmark 2 och Ringhals 3 står stilla just nu. Ringhals 3 är ute på revision ända till slutet av juli, och i Finland är Olkiluoto 1 nere till mitten av juni.

Det som gör situationen sämre än planerat är att de oplanerade förseningarna staplas ovanpå. Oskarshamn 3 har förlängt sin revision till 28 juni, och Ringhals 4 går på halv effekt efter ett generatorläckage. Sommarrevisioner är i sig inget konstigt, snarare tvärtom. Man lägger underhållet när förbrukningen är låg av en anledning, men problemet är att i år har det blivit fler och längre avbrott än vanligt, samtidigt som allt annat på marknaden redan är ansträngt.

Sammanlagt producerar den nordiska kärnkraften just nu drygt hälften av sin installerade kapacitet. Det är årets lägsta nivå, och den infaller vid sämsta tänkbara tidpunkt.

Vattnet räcker inte heller till

Vattenkraften är normalt den som ska rädda situationen när annat fallerar. Den går att reglera, och man kan släppa på mer när priset behöver hållas nere, men i sommar har den marginalen krympt.

Efter en torr vinter ligger vattenmagasinen i både Norge och Sverige fortfarande långt under det normala för årstiden. De norska magasinen ligger ungefär åtta procentenheter under mediankurvan just nu. Vårfloden har gett en smärre påfyllning, men allt sammantaget börjar det torra krutet ta slut.

Den hydrologiska balansen för Norge och Sverige ligger på minus 18 till 20 terawattimmar. I praktiken betyder detta att kraftbolagen håller igen på vattnet. De kör inte för full just nu dels för att magasinen redan är lägre än normalt, dels för att man vill ha kvar något inför vintern.

Samtidigt pekar även vädret åt fel håll: SMHI:s senaste månadsprognos visar varmare temperaturer än normalt i juni, och det finns nu 80 procents chans att El Niño slår till under sommaren. Om samtliga av dessa väderfaktorer skulle inträffa kan det ge torrt väder potentiellt hela vägen till vinter.

Vindstilla väder blir dyrare än man tror

Här ligger en av de stora hävstångarna på elpriset just nu, och det är också den som svänger snabbast. Ordentlig blåst ökar elutbudet i systemet och vice versa. Riktigt blåsiga dagar kan priset till och med dyka under noll i delar av landet mitt på dagen, medan när det är stilla försvinner den trygghetän över en natt.

De senaste veckorna har bjudit på just den typen av väder som håller priserna uppe: torrt och vindfattigt. Solkraften hjälper till mitt på dagen, särskilt i resten av Europa, och drar ner priset under de ljusaste timmarna, men på morgonen och kvällen, när solen är borta och efterfrågan toppar, är det fortfarande den dyra elen som styr. Resultatet blir kraftiga svängningar inom samma dygn, ofta höga toppar morgon och kväll och en svacka i mitten, även kallat duck curve.

Detta är nyckeln till varför ett elavtal med rörligt kvartspris kan vara lönsamt, såvida man aktivt anpassar sitt förbrukningsmönster utefter prissättningen.

Geopolitiken trycker upp bränslepriserna

Till råga på allt föreligger även en rad geopolitiska händelser, så som förhandlingar mellan Iran och USA, och detta påverkar givetvis hela energimarknaden. Osäkerheten kring Hormuz-sundet driver upp priserna på olja och gas, och som vi gick igenom tidigare är det ofta just gasen som sätter marginalpriset på el när läget är pressat.

Lägg till utsläppsrätterna, som är uppe och nosar på 80 euro per ton just nu. Ett genombrott uppåt där skulle dra med sig elpriserna ytterligare, och här har vi den europeiska kopplingen i ett nötskal. Sverige producerar mycket egen, ren el, men vi sitter ihop med en kontinent där gas, kol och utsläppsrätter sätter tonen, och den tonen smittar av sig hit.

Och ledningarna är begränsade

När kärnkraften går på halvfart och revisioner pågår tvingas Svenska Kraftnät dra ner kapaciteten på flera ställen i nätet. Det slår direkt mot möjligheten att flytta billig el dit den behövs.

Fennoskan, förbindelsen mellan Sverige och Finland, är nere på 20 till 25 procent av normal kapacitet på grund av problemet med Ringhals 4. Skagerrak, mellan Norge och Danmark, är begränsad ut i juni. När de här kablarna stryps blir det svårare att importera billig el och jämna ut prisskillnaderna mellan områdena. Det är här de stora flaskhalsarna biter sig fast och de södra elområdena får betala för det.

Vad väntar framåt?

Systempriset för vecka 23 bedöms landa runt 85 euro per megawattimme. Veckan därpå ser ut att starta på liknande nivåer, med prognos kring 75 euro. Detta är med historisk kontext osedvanligt höga elpriser på sommarhalvåret.

Som vanligt kan vi inte utelämna en av de större faktorerna, nämligen vädret. Mer vind ger lägre priser snabbt, medan fortsatt torrt och stilla väder håller dem uppe. Att titta på terminsmarknaden ger en känsla för vad aktörerna själva tror: elterminen för tredje kvartalet 2026 har på en vecka handlats upp nästan fyra euro och stängde runt 60 euro per megawattimme. Med andra ord bör man se det som att marknaden inte räknar med något snabbt prisras i närtid.

Vad kan jag själv göra?

Det mesta i den här artikeln ligger utanför din kontroll eftersom du inte kan starta upp en reaktor eller fylla ett vattenmagasin. Men hur priset slår mot just din räkning kan du faktiskt påverka, och det handlar mest om två saker: när du använder elen och vilket avtal du har.

En sommar som den här är inte jämnt dyr. Den är dyr på morgonen och kvällen och billigare mitt på dagen när solen är som starkast. Att flytta tunga apparater, tvätt, disk, laddning av elbilen, till de billiga timmarna kan göra märkbar skillnad på en månad. Med ett avtal där du betalar spotpris per timme, eller numera per kvartstimme, är det här en verklig spak att dra i. Med Lovel Direkt och en realtidsmätare kan du se spotpriset per kvartstimme i appen och välja när du kör tunga apparater. Med Lovel Hybrid hanterar vi prissäkringen åt dig och du får en plattare prisbild över hela månaden.

Om du vill veta mer om vilket elavtal som passar dig, eller har allmänna frågor, besök vår FAQ.